Nästa fas i läsa, skriva, räkna - satsning

I fredags stod grundskolenämnden som värd för en konferens om Läsa, skriva, räkna-satsningar i grundskolan. Konferensen markerar att vi nu går in i nästa steg med Västerås stads Läsa, skriva, räkna-garanti.

Från dess att beslut om garantin fattades i juni 2007 har mycket fokus lägat på att etablera strukturer för stöd till lärare och elever samt att vi verkligen följer upp resultaten och att elever som riskerar att inte nå målen får ta del av adekvata åtgärder.

Nu riktas allt mer fokus mot att vi verkligen gör rätt saker för att alla elever utvecklar sin förmåga att läsa, skriva och räkna så mycket som det bara går. Vi fick under konferensen ta del av många intressanta exempel. Vi börjar nu få ordentlig fart i detta arbete. Mitt mål är att vi om något år kan säga att Västerås är bäst i landet på att lära eleverna läsa, skriva och räkna på lågstadiet.

Samla ansvaret för skolan

I det förslag till kommunalt handlingsprogram som ska behandlas på Västeråsmoderaternas årsmöte i veckan föreslår vi att ansvaret för den kommunala skolan ska samlas hos beställarnämnderna. Det innebär att Proaros i framtiden ska koncentrera sig på vård och omsorg.

Vår uppfattning är att den nuvarande modellen skapar onödig byråkrati och dubbelstyrning av skolan. Dessutom finns det ett antal områden där förutsättningarna mellan i synnerhet grundskola och gymnasieskola respektive vård och omsorg skiljer sig åt. Detta gäller inte minst vad gäller myndighetsutövning, ansvarförhållanden och rollen som beställare.

Det är många som bestämmer över skolan – inte minst staten med skollag, läroplaner, kursplaner. Att då ha två olika kommunala politiska styrelser skapar onödig byråkrati och dubbelstyrning av skolan. Skolornas självständighet naggas i kanten. Dessutom blir det politiska ansvaret för skolan ofta otydligt.

Inom skolan sker huvuddelen av myndighetsutövningen integrerad i verksamheten genom beslut av lärare och rektorer, t ex betygsättning och beslut om anpassad studiegång. Inom vård och omsorg sker myndighetsutövningen i huvudsak skilt från verksamheten genom biståndsbedömningar.

Inom vård och omsorg kan en kommun välja att beställa verksamhet från en annan utförare genom upphandling. Oavsett vem som bedriver verksamheten är det yttersta ansvaret kommunalt. Skolverksamhet får inte kommunen upphandla. Fristående skolor är just fristående och får endast bidrag från kommunen. Det är skolinspektionen som ger tillstånd och inspekterar dessa skolor. Trots att vi i Västerås förhåller oss neutralt mellan olika skolhuvudmän och värnar alla elevers rätt till god utbildning oavsett huvudman är det endast för de kommunala skolorna som Västerås stad har det yttersta ansvaret.

En förändrad skolorganisation bör förenas med att en samlad lednings- och styrningsfilosofi för skolan arbetas fram, där självständiga skolor ska vara en vägledande princip. De politiska nämnderna ska förhålla sig neutralt mellan kommunala och fristående skolor. Det viktigaste är att alla Västeråselever, oavsett vilken skola de väljer, ska få en god utbildning.

En förändrad organisation löser inte alla skolans problem. Men med rätt organisation kan rätt förutsättningar skapas för att utveckla och förbättra skolan i Västerås.

Riktig analys från (MP)

I lördagens VLT kommenterar Agneta Luttropp (MP) i en debattartikel Folkpartiets utspel om att dela Proaros i två delar - en för skolan och en för vård och omsorg. Hon menar att det är en försiktig halvmesyr som inte åstadkommer någon reell förändring. Hon har onekligen en poäng...

Massiva satsningar på idrotten

I samband med kvällens fullmäktige ska jag svara på en interpellation från Per Lithammer (V) och Britt Sandström (S) om idrottsrörelsens förutsättningar i Västerås.

Det är rakt igenom en underlig och insinuant interpellation, där man fiskar efter att vi inte skulle skapa goda förutsättningar för idrotten i Västerås. Jag utgick ifrån att ledande oppositionspolitiker var medvetna om de massiva satsningarna som har gjorts på idrotten under denna mandatperiod.

Det handlar om den nya bandyhallen, fotbollstadion, förbättrad ishockeyarena mm på Rocklunda, om nya konstgräsplaner på Wenströmska, Hamre och Pettersberg och tre stora innebandy/handbollsplaner mm vid Sjöhagsvägen. Sammanlagt innebär dessa tre satsningar att Västerås stad och våra skattebetalare årligen lägger 20 mkr mer på idrotten. De allra flesta i föreningar är väl medvetna om storleken på satsningarna.

Men det är klart att det finns delar som inte fungerar så väl. Men mycket av det där det finns brister handlar om brister i avtalen både vad gäller anläggningarnas utformning och drift och skötsel. Här bär den nuvarande oppositionen ett stort ansvar då de bär ansvaret för beredningen av ärendet eftersom de var i majoritetsställning förra mandatperioden.

Om skolbyråkratin

Lärarnas riksförbund hade i går en artikel på DN-debatt där man hävdade att bara hälften av skolans resurser går till undervisning. Med artikeln sätter de fingret på behovet av att prioritera undervisningen och i möjligaste mån minska kostnaderna för byråkratin.

Lärarnas riksförbund gör det dock väl enkelt för sig. Utanför det som definieras som undervisningskostnader ligger dock kostnader som få vill välja bort. Det handlar om skollokaler, läromedel, elevhälsa och skolmat. Kommunernas centrala skolbyråkrati hör till kategorin övriga kostnader som i genomsnitt står för 16 procent av skolans kostnader. Men i kategorin övriga kostnader ryms också skolledning, studie- och yrkesvägledning, kompetensutveckling, talpedagoger och tolkar.

Det innebär alltså att utrymmet att spara på skolbyråkratin inte är alls så stort som LR ger bilden av i DN-debatt. Inte desto mindre är det viktigt att man i varje kommun utformar organisation och styrning av skolan så effektivt som möjligt. Här finns det saker att göra - också i Västerås.

Vi moderater drev inför förra valet att den kommunala utföraren Proaros skulle avskaffas. Med det menar vi inte att verksamheten skulle avskaffas - däremot att Proaros som styrelse och förvaltning skulle avskaffas. Inom Västeråsalliansen var det emellertid bara Moderaterna och Miljöpartiet som stod bakom en sådan åtgärd. Den nu 18 år gamla organisationsmodellen kom därför att bestå även denna mandatperiod.

Vi menade att den dubbla organisationen med beställarnämnder och en utförarstyrelse skapar onödig byråkrati - men framförallt otydlighet i styrning och ansvarstagande. Detta är särskilt tydligt vad gäller skolan.

Jag skulle gärna se en organisation där alla skolor blir mer självständiga än idag och mer utrymme ges till professionen och att rektor har ett tydligt ansvar för helheten. Samtidigt krävs det med ett kommunalt huvudmannaskap en central funktion, låt oss kalla det byråkrati, med ansvar för finansiering, verkställande av skolpolitisk inriktning, vissa centrala stödresuser, begränsade utvecklingsresurser och en väl fungerande uppföljning av den verksamhet som bedrivs vid alla stadens skolor.

Jag hoppas att tiden är mogen för förändring under nästa mandatperiod.

Rivstart för nytt konst- och länsmuseum

Vid lunchtid var det en välbesökt rivstart för bygget av de nya lokalerna för Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Jag var med och rev en mur tillsammans med Torsten Källberg från Landstinget Västmanland, Erik Rune från fastighetsägaren London & Regional Properties och Michael Larsson från totalentreprenören Byggpartner.

De nya museilokalerna kommer att inrymmas på Karlsgatan i det som ofta har benämnts som Mimers salar. Det är en av ASEAs äldsta verkstäder och är något av Västerås industrihistoriska hjärta. Idag ligger lokalerna mitt i ett område med tusentals arbetsplatser, fyra gymnasieskolor och många hundra nybyggda bostäder. Invigningen planeras att ske den 4 september 2010.

Releaseparty för kultur & näringsliv

Tidigare i kväll var jag på releaseparty för den nya magasinet Arty på Stadshotellet. Mycket trevligt mingel med mycket folk, goda snittar och mousserat vin. (För min del blev det dock bara mineralvatten).


Arty lanseras som Magasinet där kultur och näringsliv möts. Bakom magasinet ligger Kulturstiftelsen Arty som vill främja samverkan mellan kultur och näringsliv. Bakom stiftelsen står tre företagare och entreprenörer med ett stort kulturhjärta - Gunnar Nihlén, Madeleine Ulfberg och Kim Norström. Dessutom är den nyligen pensionerade chefen vid Västerås konstmuseum Cia Rimmö med på ett hörn.


Jag har själv förmånen att medverka i magasinet med anledning av de nya museilokalerna för Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum.