Glädjande med tydligt nej till kommunalt veto gällande friskolor

Efter två års arbete presenterade friskolekommittén i dag en blocköverskridande överenskommelse. Alla partier utom V och SD är överens om hur friskolorna ska regleras i framtiden.

Det viktigaste med överenskommelsen är att det fria skolvalet säkerställs genom att långsiktiga spelregler för friskolor slås fast där hot mot friskolesektorn som vinstförbud och kommunalt veto har avvisats.

Förslaget om samråd för bättre samarbete och lika villkor slår fast en ton där friskolor ses som en resurs som i samverkan med kommunen kan medverka till en positiv utveckling för skolväsendet i kommunen som helhet. Samtidigt som detta ställer högre krav på friskolor ställer det många gånger också krav på kommuner att förändra sitt förhållningssätt till friskolorna.

I Västerås har det under senare år snarare varit den kommunala skolverksamheten som aktivt har isolerat sig från fristående skolor än tvärtom.

Förslaget om meddelarfrihet skapar en ökad öppenhet som bidrar till att stärka förtroende för friskolesektorn.

Förslaget om databasen ”Öppen skolinformation” går väl in linje med förslaget ”Jämförelsesystem för skolan” som moderaterna i Västerås under lång har drivit.

För mer information: http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/friskolekommitte.pdf

Kommunals strejk kommer inte gå obemärkt förbi

På måndag kan kommunals strejk bryta ut. Nästan oundvikligt drabbar en strejk inom kommunal verksamhet tredje man. Inom Västerås stad handlar det bland annat om att strejkande tekniker leder till att simbassänger stängs av, strejkande vaktmästare innebär att ett tiotal skolor riskerar att inte blir upplåsta och strejkande personal inom restaurangenheten innebär att det inte lagas någon mat på förskolor och skolor.


Vi som förtroendevalda är i rollen som arbetsgivare skyldiga att på lämpligt sätt minimera strejkens skadeverkningar. Arbetsgivardelegationen har beslutat om att förtroendevalda inledningsvis kommer att gå in och fullgöra två sysslor. Dels handlar det om att låsa upp de knappt tio skolor som i vanliga fall låses upp av vaktmästare och dels att sortera och dela ut internpost. I fredags eftermiddag träffades en antal förtroendevalda som tar på sig vissa arbetsuppgifter, till exempel att låsa upp och låsa någon skola.

Den inskränkning i verksamheten som i media har fått mest uppmärksamhet är att föräldrar till barn i kommunala förskolor och skolor uppmanas att skicka med matsäck till barnen eftersom det inte kommer att lagas eller serveras någon mat i förskolor och skolor.

Företrädare för kommunal menar att föräldrar ska kräva att kommunen ordnar skolmat på annat sätt genom till exempel catering. Det är emellertid ett helt orealistiskt krav. Bara i Västerås handlar det om 20000 luncher varje dag. Utöver det tillkommer frukost och mellanmål vid förskolor och fritidshem. Det finns inga leverantörer som med kort varsel kan leverera en sådan mängd varm mat. Dessutom skulle inköp i denna storleksordning förutsätta att en offentlig upphandling görs. Det är förvånande att företrädare för kommunal tror att deras medlemmars viktiga arbetsinsatser kan ersättas utan vidare.

Generellt tror jag inte heller att barn och ungdomar far illa av att behöva ta med sig matsäck någon vecka. Min egen dotter jublade när hon fick veta att hon skulle ha egen matsäck med sig till förskolan och hon är nog inte ensam att tycka att det kan bli ganska spännande. Men vi måste ändå vara medvetna om att det kan finnas enstaka barn vars föräldrar bortser från uppmaningen att skicka med mat. Detta måste naturligtvis verksamheten sköta med ett professionellt sätt med barnets bästa i centrum. För föräldrar som av ekonomiska skäl har svårt att följa uppmaningen om att skicka med matsäck till skolan finns hjälp att få.

Mycket är fortfarande aktuellt

Idag råkade jag snubbla över en gammal debattartikel där hemma. Trots att 13 år har förflutit sedan jag skrev den är det ändå mycket som fortfarande är aktuellt. Inte minst handlar det om de kommunala skolornas möjligheter och friutrymme. Det kommer alltid finnas politiker och tjänstemän på förvaltningsnivå som tycker sig veta bättre än rektorer och lärare hur den enskilda skolan ska utvecklas. Kampen för att även kommunala skolor ska ha ett väsentligt friutrymme kommer nog aldrig ta slut.

Det som i början av 2000-talet var oerhört tydligt i Västerås var hur socialdemokraterna fullständigt bortsåg från skolans kunskapsförmedlande uppdrag.
*Utbildningsplaner som sätter upp mål för allt förutom skolans kunskapsuppdrag.
*Borttagna betygsintag till gymnasieskolan vilket ledde till historiskt dåliga skolresultat i början av 2000-talet.

Idag har (S) retorik förändrats något, bland annat i betygsfrågan. Frågar är dock vad som händer när de sitter i samma båt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I Västerås tenderar skolans runt-om-kring uppdrag att betonas allt mer med en Vänsterpartist som nämndordförande.

Reservation mot beslut om skolomställning

Den 21 mars beslutade den rödgröna majoriteten i Barn- och ungdomsnämnden ett beslut om skolomställning som vi från Västeråsalliansen motsätter oss. Beslutet innebar bland annat att Hällbyskolans elever flyttas till Bäckbyskolan och att Trollbacksskolan successivt avvecklas. I ett första steg flyttas Trollbacksskolans årskurs 4 och 5 till S:t Ilians skola. Nedan följer den reservation som vi lämnade i samband med beslutet.



Yrkanden och reservation från Västeråsalliansen med anledning av beslut om skolomställning:

Västeråsalliansen föreslår Barn- och ungdomsnämnden besluta:

1. Att avslå förslaget till beslut avseende skolomställning i sin helhet på grund av allvarliga brister i beslutsunderlaget och felaktig inriktning.

2. Att ge direktören för pedagogiska nämndernas stab i uppdrag att till nämndens sammanträde den 3 oktober att utreda och lämna förslag med följande inriktning: Årskurs 6 återgår från högstadieskolor till låg- och mellanstadieskolor, kapaciteten vid de kommunala högstadieskolorna minskas med 1000 platser, en långsiktig sammanhållen och inkluderande lokallösning för hela RH-verksamheten samt inventering av låg- och mellanstadieskolor som vid behov kan utvecklas till F-9 skolor. Utredningen ska belysa konsekvenser avseende elever, kvalitet och ekonomi.




Bakgrund



Minskningen med ca 1000 elever i åldrarna 13-15 år sedan 2006 motsvarar två högstadieskolor. Dessutom finns en trend att allt fler elever väljer fristående skolor. Det står därför helt klart att åtgärder behöver vidtas för att mer resurser ska kunna riktas till lärare och undervisning.



För de rödgröna tycks samtliga befintliga kommunala högstadieskolor vara heliga. Därför riktas en tydlig udd mot de yngre barnens skolor när de vill spara på skollokaler. Det motsätter vi oss. Istället bör åtgärder inriktas mot minskad kapacitet avseende högstadieskolorna i kombination med att årskurs 6 återgår till låg- och mellanstadieskolorna.



Vi ser positivt på tillskapande av fler F-9 skolor i Västerås. Vi vill emellertid inte att det sker genom att låg- och mellanstadieelever flyttas in i högstadieskolor. Nya F-9 skolor byggs bäst underifrån, genom utbyggnad av låg- och mellanstadieskolor. Vi vill därför inventera vilka låg- och mellanstadieskolor som vid behov kan utvecklas till att bli F-9 skolor.



Det finns flera positiva effekter av att låta årskurs 6 återgå till låg- och mellanstadieskolor. Västerås Stads egen utredning visar att flytten av år 6 in i högstadieskolorna drabbade eleverna negativt, den nya läroplanen utgår tydligare från stadieindelningen, beläggningsgraden på låg- och mellanstadieskolorna förbättras och när årskurs 6 försvinner finns det plats för alla högstadieelever på de kommunala högstadier som blir kvar.





Med anledning av att vi kan se flera brister i förslaget, att förslaget ger för små ekonomiska effekter och att det får påtagligt negativa effekter för framförallt yngre elever och elever med särskilda behov yrkar vi avslag på förslaget i sin helhet.



Brister i redovisning av ekonomiska effekter

Vid en genomgång av det utskickade förslaget noterade vi flera brister bland annat att de ekonomiska effekterna inte var korrekt redovisade samt att investeringsbeloppen inte var redovisade. Kompletterande material skickades till nämnden eftermiddagen dagen innan sammanträdet, vilket tyder på mycket liten hänsyn tagits till huruvida förslaget innebär någon reell besparing eller ej. Fokus verkar istället ligga på att till varje pris undvika att lägga ner någon kommunal högstadieskola.



Brister i tidplaner

Det finns mycket som tyder på att de redovisade tidplanerna avseende flytten av Hällbyskolans elever till Bäckbyskolan inte kommer att hålla.



Bristande dialog

Eftersom ingen information har givits till elever eller föräldrar vid berörda skolor har inga möjligheter till dialog inför beslutet givits. Det uttrycks tydligt i barnchecklistan där det tydligt framgår att barn- och ungdomar ej har fått utrycka sin mening.



Bristande inkludering

RH-verksamheten för elever i F-5 som 2009 flyttades till specialanpassade lokaler i Hällbyskolan lämnas kvar i vad som, efter flytten av Sofiaskolan in i Hällbyskolan, blir en renodlad specialskola, vilket kraftigt försvårar RH-elevernas möjligheter till inkludering i vanliga klasser. Samma öde drabbar även ytterligare en särskild undervisningsgrupp på Hällbyskolan. Elever som går i RH-klass behöver mer tid för bland annat av- och påklädning, toalettbesök och förflyttning. Att gå i en skola 100-200 meter från övriga klasskamrater minimerar möjligheten till såväl organiserad som spontan inkludering.



Bristande hänsyn till yngre elevers behov

De rödgrönas argument är att de vill stärka den röda tråden genom att skapa fler F-9 skolor. Det är riktigt att det finns goda erfarenheter av befintliga F-9 skolor i Västerås. Det som förenar dessa är emellertid att de bygger på att i stort sett alla elever går i skolan från förskoleklass till årskurs 9 och att en tydlig röd tråd därmed kan skapas. Men vad de rödgröna nu vill göra är något helt annat.



Både Bäckbyskolan och S:t Ilians skola har tre låg- och mellanstadieskolor i sina upptagningsområden. Det de rödgröna vill göra är att avveckla en av de tre låg- och mellanstadieskolorna i respektive upptagningsområde och flytta eleverna till närmaste högstadieskola. Det skapar obalanserade skolor med ett stort högstadium i förhållande till låg- och mellanstadiedelarna. Eftersom ett stort antal elever kommer till skolan inför årskurs 6 eller 7 uppnås inte heller målet om att skapa en röd tråd för F-9 för skolan som helhet. Vi har också svårt att se hur en barnanpassad och trygg skolmiljö kan skapas för de yngre barnen.

Frigör resurser till lärare och undervisning!

Västerås kommunala skolor har alltför mycket lokaler i förhållande till antalet elever. Det innebär att resurser som skulle kunna användas till lärare och undervisning nu används till lokalhyror. Särskilt allvarligt är läget för flera av stadens högstadieskolor. Ofta har denna situation skyllts på att fler elever väljer att gå i fristående skolor. Huvudförklaring är emellertid att det är betydligt färre ungdomar i Västerås i de aktuella åldrarna än vad som var fallet för några år sedan.

2006 gick sammanlagt 5 300 elever i årskurs 7-9 i kommunal eller fristående skola. 2012 är det 1 000 elever färre. Denna demografiska förändring motsvarar två högstadieskolor. För de kommunala högstadieskolorna har utvecklingen förstärkts av att antalet elever i fristående skolor under samma period har ökat med cirka 300. Oavsett orsak till elevminskningen krävs åtgärder för att halvtomma skolor inte ska leda till försämrad kvalitet.

I grundskolans tidigare årskurser har vi tidigare sett en nedgång av elever. Under perioden 2005-2010 vidtogs det därför en mängd åtgärder för att möta utvecklingen. Exempelvis har förskoleavdelningar flyttat in i tomställda grundskolelokaler och fem låg- och mellanstadieskolor har avvecklats. Det finns fortfarande en viss överkapacitet men eftersom antalet yngre elever ökar under de kommande åren är det generellt inget problem, även om det finns enstaka skolor som har en problematisk situation.

När vi nu står inför en situation då det är nödvändigt vidta ytterligare åtgärder för att säkra resurser till undervisning är vi inom Västeråsalliansen angelägna om att värna skolorna för de yngre barnen. Vår bedömning är att 1-2 högstadieskolor behöver avvecklas under de kommande åren. När en sådan förändring har fått fullt genomslag kan upp till 15 miljoner kronor per år omfördelas från lokaler till lärare och undervisning.

Med en sådan förändring möjliggör vi också att årskurs 6 successivt går tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna. Detta är en naturlig återgång med hänsyn till nya läroplaner och betygssystem. Vi tror också att behoven hos elever i årskurs 6 bättre kan mötas i skolor för de tidigare skolåren. På sikt tror vi också på att fler låg- och mellanstadieskolor kan utvecklas till att bli F-9 skolor i likhet med Rönnbyskolan, Irstaskolan och Apalbyskolan.

Vi har under en längre tid tryckt på att det är dags att vidta åtgärder. Just nu pågår överläggningar inom barn- och ungdomsnämnden och Proaros inför beslut som enligt planeringen ska tas i mars. Men vi är bekymrade över att det rödgröna styret alltför hårt håller fast vid befintliga skolstrukturer som binder skolans resurser till lokaler i stället för att öppna för robusta lösningar som frigör resurser till lärare och undervisning.

Entréer på museer

I tisdags behandlades frågan om möjligheten för stadens museer att ta ut entréavgift i samband med särskilda utsällningar eller större arrangemang, vilket också uppmärksammades av SR Västmanland. De röd-gröna har backat från sitt dogmatiska motstånd som de tidigare intagit. Istället säger de säga kunna acceptera entréavgifter ibland. Men det ska föregås av ett politiskt godkännande vid varje tillfälle.

Frågan om möjligheten för museerna aktualiserades våren 2011 när Västerås konstmuseum ville få möjlighet att ta ut en entréavgift i samband med den planerade utställningen Fashion Stories. Museets förfrågan avslogs av den röd-gröna majoriteten och senare kom beskedet att utställningen inte kunde genomföras på grund av för stor osäkerhet bland annat gällande ekonomin. Nu kommer utställningen istället till Västerås i form av en vandringsutställning i en bantad version som besöker flera museer.

Möjligheten för stadens museer att kunna ta ut entréavgift för särskilda utställningssatsningar eller enstaka större arrangemang är viktig för att museerna ska utvecklas och kunna göra mer offensiva satsningar. En låg entréavgift behöver inte utgöra något hinder för att besöka museerna. Spännande utställningar och arrangemang har goda förutsättningar att locka många besökare även om det är en viss avgift. Med den bakgrunden yrkade vi för att kommunfullmäktige skulle ge museerna möjlighet att ibland ta ut entréavgift. För barn och unga under 20 år ska det även fortsättningsvis vara fri entré.

En annan avvägning är om museerna varje gång de vill ta ut en avgift ska vända sig till nämnden och be om lov. Vi menar att det vore olyckligt om museerna inte själva kan styra över vilka satsningar de får göra. I praktiken innebär det att nämndens politiker blir smakdomare när vi bedömer vilka utställningar som får entrébeläggas. Nämnden finansierar verksamheten och genom beställningarna som regleras i överenskommelser finns det goda förutsättningar för att nå samsyn hur entréavgifter kan användas utan att det ska krävas ett nämndbeslut vid varje tillfälle.

Hur lång blir väntan på utställningar om länets historia och kulturarv?

Publicerad i VLT 2012-01-10

Kännedom om den lokala historien utgör en källa till identitet och inte sällan en hel del stolthet. Det ger kunskap om varför den plats vi bor på ser ut som den gör idag. Det ger också förståelse för hur utvecklingen lokalt har samspelat med omvärlden.

Västmanland och Västerås har en rik och intressant historia som är värd att bli berättad. Rika arkeologiska fynd lär oss om den västmanländska förhistorien. Järnhanteringen, bruken och industrialiseringen visar på en röd tråd genom det västmanländska kulturarvet. Handeln har bundit ihop Västmanland med världen liksom Bergslagen med städer som Arboga, Köping och Västerås. Kyrkan och den framväxande staten etablerade tidigt regionala maktcentra i Västerås. I skuggan av dessa stora historiska linjer finns naturligtvis en stor mängd livsöden från alla samhällsskikt att berätta om.

Ett museum har en unik möjlighet att göra historien levande, begriplig och visa på sammanhang i tid och rum. Ett länsmuseum som förmår att berätta om vårt läns historia är därför en viktig tillgång inte minst för länets skolor i bland annat deras historieundervisning. Det kan också utgöra en entré till Västmanlands kulturarv för ett ökande antal turister som besöker vårt län.

Västmanland och Västerås har alltför länge saknat museiutställningar där berättelser om den lokala och regionala historien visas på ett samlat sätt. När Västmanlands läns museums lokaler i Västerås slott skulle genomgå omfattande renovering år 2002 stängdes utställningslokalerna och de omoderna utställningarna revs. När slottets utställningslokaler sedermera öppnades skapades inte några nya basutställningar i väntan på nya ändamålsenliga lokaler.

Sedan drygt ett år huserar Västmanlands läns museum på Karlsgatan 2 tillsammans med Västerås konstmuseum. Vi är många som såg fram mot att nya basutställningar om Västmanlands historia och kulturarv skulle skapas i de nya lokalerna. Men vi väntar fortfarande. Museet tycks nu invänta större lokaler innan museibesökarna ska få ta del av utställningar om länets historia.

Länsmuseet drivs av Landstinget Västmanland vilket betyder att det är landstingsstyrelsen med Denise Norström (S) i spetsen som är ansvarig för hur länge vi ska behöva vänta. I den kulturplan för Västmanlands län som landstingsfullmäktige antog i november 2011 går det att läsa att landstinget har en ambition ”att utvidga länsmuseets utställningsyta för att bygga en större basutställning med temat Industriarv Västmanland…”. Det talas om att detta kan ske redan 2013-2014.

Det är naturligtvis ett positivt besked men det gör mig samtidigt en smula oroad. En ambition är inget löfte och det är ingen hemlighet att Landstinget Västmanland de kommande åren står inför svåra ekonomiska prioriteringar. Andra kultursatsningar, till exempel på de enskilda arkiven, ligger dessutom före i prioriteringsordningen. Det finns därför en uppenbar risk att nya utställningar skjuts på framtiden i väntan på större lokaler. När länsmuseet rev sina basutställningar 2002 tog det 8 år innan museet fick tillgång till nya lokaler. Hur lång tid kommer museet få vänta denna gång?

Med förhoppningen att få min oro stillad vill jag få svar på två enkla frågor från landstingets politiska ledning:

Ska länsmuseet invänta större lokaler innan nya basutställningar om Västmanlands historia och kulturarv skapas?
När kan nya basutställningar om länets historia och kulturarv öppnas på Karlsgatan 2?



Mikael Damsgaard (M)
Oppositionsråd och andre vice ordförande Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden, Västerås stad