Förskoleprogrammet vid MDH firar 50 år

I oktober månad 1963 startade Förskollärarseminariet vid Mälardalens högskola. Ett program som i dag heter Förskollärarprogrammet och är en av landets populäraste utbildningar. 

 Foto: Jonas Bilberg.

Till vårens programstart har totalt 625 personer sökt till programmets 80 platser, fördelat på Eskilstuna och distans via Västerås. Denna pigga 50-åring firas på högskolan under kvällen i form av ett jubileumsmingel. Fler positiva siffror som vi kan se är att det totala söktrycket till MDH ökade med ca 5 procent jämfört med föregående vårtermin. Totalt handlade det om nästan 220 000 anmälningar till vårens kurser och program, enligt antagning.se. Det är viktigt för Västerås och Mälardalsregionen att högskolan fortsätter gå starkt framåt och bibehåller sin popularitet. Det stärker vår konkurrenskraft och det är en viktig nyckel i att tillgodose kommun och näringslivet med kompetent personal framöver.

Kunskapslinjen läggs fast

Nu pågår debatten om moderaternas nya skolpolitik vid den moderata arbetsstämman i Norrköping. En arbetsgrupp under ledning av moderaternas skolpolitiska talesman Tomas Tobé har lagt fram en rapport som verkligen flyttar fram positionen för moderaterna i skolfrågan. I förslaget som stämman har att ta ställning till läggs kunskapslinjen fast.

 • Vi moderater är inte nöjda med att svenska elever får mindre lärarledd undervisningstid än deras jämnåriga i Europa. Det är därför glädjande att en utökning av undervisningstiden i matematik och svenska prioriteras.

 • Det är bra att grundskolan blir 10-årig genom att förskoleklassen blir obligatorisk. Det är viktigt att vi redan i förskoleklassen ger det stöd som behövs för att alla elever ska få en bra start i skolan.

 • Med tidigare betyg och tidigare särskilt stöd bidrar vi till att alla elever hänger med från hänger med från början och att vi inte behöver reparera stora kunskapsluckor på högstadiet. 

Det är en inriktning på politiken som jag känner mig väldigt hemma med och som jag med glädje kommer att driva såväl i valrörelsen som under hela nästa mandatperiod.

 En annan fråga som får ett stort utrymme är förskolans betydelse som en del av skolsystemet. Förskolan är inte bara barnomsorg utan också en pedagogisk verksamhet genom vilken våra barn ges bättre möjligheter till lärande och utveckling. En utmaning som ofta uttrycks när jag i rollen som oppositionsråd och skolpolitiker i Västerås möter personal och chefer inom förskolan är den ökade arbetsbelastningen och större svårigheter att ge alla barn tillräcklig uppmärksamhet. Det beror inte i första hand på att barngrupperna i statistisk mening har blivit större utan att allt fler barn har långa vistelsetider. Här har det på bara några år skett en betydande förändring. Allt fler barn kommer innan frukost och allt fler barn är hämtas sent på eftermiddagen. Detta innebär en stor utmaning för förskolornas möjligheter att upprätthålla och utveckla kvaliteten i förskolan. 

Vid stämman fanns förslag om att rätten till förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande skulle utökas från dagens 15 timmar till 30 timmar i veckan. Om en sådan fördubbling av vistelsetiderna i förskolan inte ska leda till en tydlig kvalitetsförsämring så är det en kostsam nationell reform som måste ställas mot andra angelägna satsningar inom förskolan och skolan, som till exempel mindre barngrupper i förskolan eller utökad undervisningstid och mer särskilt stöd i grundskolan. Då står inte en utökning av rätten till förskola högst upp på prioriteringslistan. 

Det är trenden som är intressant

Igår presenterade lärarförbundet sin årliga ranking om bästa skolkommun där Västerås fortsätter att tappa placering. 2011 låg Västerås på plats 198, 2012 på plats 242 och 2013 är placeringen 261. Jag har tidigare uttryckt kritik mot Lärarförbundets bästa skolkommun eftersom det i rankingen är viktigare hur det mycket resurser som lägger på skolan än hur det går för eleverna. Det tycker jag är bakvänt. Det finns inget egenvärde i att lägga mycket resurser utan resurser måste ses som ett verktyg för att få fler elever att lyckas i skolan. Även om jag är kritisk till vad som vägs in i rankingen är trenderna alltid intressanta och relevanta. Och trenden för Västerås är negativ. För oss som följer resultaten i skolan kommer det inte som någon överraskning. Efter flera år av positiv resultattrend under 00-talet, inte minst under Västeråsalliansens styre, har utvecklingen sedan något år åter vänt nedåt. Denna trend, om än på en bättre nivå, är också tydlig i SKLs öppna jämförelser. Det som dock förvånar mig en aning är att 2012 års extra lärarlönesatsning på 15 mkr inte har gjort ett tydligare avtryck bland annat i frågan om resurser till skolan och lärarlöner. Det ska bli intressant att följa utvecklingen efter att även 2013 års extra lärarlönesatsning på 12,5 mkr har fått genomslag. Det vilar nu ett stort ansvar på det röd-gröna minoritetsstyret att vända utvecklingen.