Frigör resurser till lärare och undervisning!

Västerås kommunala skolor har alltför mycket lokaler i förhållande till antalet elever. Det innebär att resurser som skulle kunna användas till lärare och undervisning nu används till lokalhyror. Särskilt allvarligt är läget för flera av stadens högstadieskolor. Ofta har denna situation skyllts på att fler elever väljer att gå i fristående skolor. Huvudförklaring är emellertid att det är betydligt färre ungdomar i Västerås i de aktuella åldrarna än vad som var fallet för några år sedan.

2006 gick sammanlagt 5 300 elever i årskurs 7-9 i kommunal eller fristående skola. 2012 är det 1 000 elever färre. Denna demografiska förändring motsvarar två högstadieskolor. För de kommunala högstadieskolorna har utvecklingen förstärkts av att antalet elever i fristående skolor under samma period har ökat med cirka 300. Oavsett orsak till elevminskningen krävs åtgärder för att halvtomma skolor inte ska leda till försämrad kvalitet.

I grundskolans tidigare årskurser har vi tidigare sett en nedgång av elever. Under perioden 2005-2010 vidtogs det därför en mängd åtgärder för att möta utvecklingen. Exempelvis har förskoleavdelningar flyttat in i tomställda grundskolelokaler och fem låg- och mellanstadieskolor har avvecklats. Det finns fortfarande en viss överkapacitet men eftersom antalet yngre elever ökar under de kommande åren är det generellt inget problem, även om det finns enstaka skolor som har en problematisk situation.

När vi nu står inför en situation då det är nödvändigt vidta ytterligare åtgärder för att säkra resurser till undervisning är vi inom Västeråsalliansen angelägna om att värna skolorna för de yngre barnen. Vår bedömning är att 1-2 högstadieskolor behöver avvecklas under de kommande åren. När en sådan förändring har fått fullt genomslag kan upp till 15 miljoner kronor per år omfördelas från lokaler till lärare och undervisning.

Med en sådan förändring möjliggör vi också att årskurs 6 successivt går tillbaka till låg- och mellanstadieskolorna. Detta är en naturlig återgång med hänsyn till nya läroplaner och betygssystem. Vi tror också att behoven hos elever i årskurs 6 bättre kan mötas i skolor för de tidigare skolåren. På sikt tror vi också på att fler låg- och mellanstadieskolor kan utvecklas till att bli F-9 skolor i likhet med Rönnbyskolan, Irstaskolan och Apalbyskolan.

Vi har under en längre tid tryckt på att det är dags att vidta åtgärder. Just nu pågår överläggningar inom barn- och ungdomsnämnden och Proaros inför beslut som enligt planeringen ska tas i mars. Men vi är bekymrade över att det rödgröna styret alltför hårt håller fast vid befintliga skolstrukturer som binder skolans resurser till lokaler i stället för att öppna för robusta lösningar som frigör resurser till lärare och undervisning.