tisdag 19 maj 2009

Avslutning i kyrkan

Diskussionen om skolorna ska få hålla sina avslutningar i kyrkan har blossat upp igen. SR Västmanland har gjort en rundringning till Västerås grundskolor där det visar sig ungefär hälften av skolorna firar avslutningen i en kyrka och övriga t ex på skolgården.

Vid de flesta skolor verkar detta inte vara någon stor fråga. Men i Dingtuna strax utanför Västerås pågår en infekterad debatt. Det började inför julavslutningen då skolans rektor bröt den långa traditionen av att hålla avslutningsceremonin i Dingtuna kyrka som ligger bredvid skolan. Inte heller sommaravslutningen kommer hållas i kyrkan vilket återigen har placerat den lilla Dingtuna skola i händelsernas centrum.

Jag fick idag tillfälle ha uttala mig i SR Västmanland om vi politiker inte borde ta ansvar och besluta hur det ska vara. Men det är min bestämda uppfattning att vi politiker ska hålla oss ifrån att peta i hur skolorna utformar sina skolavslutningar.

För det mesta tycks frågan vara ganska okomplicerad och Skolverket uttrycker också att det finns möjlighet att hålla skolavslutningar i kyrkan. Diskrimineringsombudsmannen är emellertid mer kompromisslös och menar att skolor ska undvika att hålla skolavslutningar i kyrkan. Jag menar dock att rätt utformad behöver inte en avslutning i kyrkan innebära varken risk för diskriminering eller ensidig religös påverkan.

Frågan ställs dock på sin spets när det finns elever som pga religösa skäl inte får delta i avslutningen i kyrkan.

fredag 15 maj 2009

Socialistiska dimridåer om Lillhagaskolan

Under våren har vi haft en skolomställningsprocess som bland annat har handlat om att lägga ner Lillhagaskolan. Efter socialdemokraternas agerande i grundskolenämnden den 7 maj är det tydligt att de inte vill vara med och ta ansvar för svåra beslut.

Jag har tillsammans med Vicki Skure-Eriksson, Lars Kallsäby och Rodrigo Romo skrivit en debattartikel som publicerades i VLT idag. Du kan läsa den nedan.

M + C: ­Socialistisk dimridå om Lillhagaskolan
Efter en lång beslutsprocess har grund­skolenämnden beslutat att Lillhagaskolan läggs ner. Beslutet om skolans nedläggning är ett led i en process som handlar om att minska lokalkostnaderna för skolan i Väster­ås. Detta gör vi för att värna resurser till lärare och andra pedagogiska resurser.

Motivet till avvecklingen är att både Lillhagaskolan och den närliggande Emaus­skolan har betydligt färre elever än vad skolorna är anpassade för. Lillhagaskolan är dessutom så liten att det är svårt att driva en god pedagogisk verksamhet inom de ekonomiska ramar skolan har. Det har inneburit att Lillhagaskolan under flera år har dragits med betydande underskott. Samtliga elever på Lillhagaskolan erbjuds plats på Emausskolan men det är naturligtvis fritt, för den som vill, att söka till andra skolor.

Först dagen före beslutet skulle fattas ­bekände Socialdemokraterna och Vänsterpartiet färg i frågan – genom ett pressmeddelande. Under den relativt långa process som har föregått beslutet i grundskolenämnden har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet varit mycket passiva. I Proaros styrelse beslutade majoriteten och opposition enhälligt att föreslå nedläggning av skolan.

Oppositionens agerande i grundskolenämnden väcker flera frågor. Är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet beredda att skjuta till mer pengar till Lillhagaskolan för att bevara den – och var ska då dessa tas? Eller tycker Socialdemokraterna och Vänster­partiet att andra skolor ska fortsätta och betala Lillhagaskolans underskott?

Men det hela tycks egentligen inte handla om ett engagemang för Lillhagaskolan. ­Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anklagar majoriteten för att bedriva ett dubbelspel där de hävdar att vi vill avveckla den kommunala skolan för att ersätta den med en friskola. Detta är inget annat än en socialistisk dimridå som handlar om att smita undan och slippa ta ansvar för svåra beslut.

Vårt beslut att lägga ner Lillhagaskolan grundar sig på en seriös bedömning av skolans förutsättningar och behovet av att dra ner på skollokaler. Föräldrarnas arbete med att starta en friskola är inget som har ­initierats eller uppmuntrats av Västerås­alliansen, vilket också intygades av de ­föräldrarådsrepresentanter som deltog på grundskolenämndens sammanträde den 7 maj. Däremot bejakar vi lokala initiativ och valfrihet varför vi inte har för avsikt att i onödan sätt käppar i hjulen för föräldrarnas strävan.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill dock göra allt som står i deras makt för att motverka föräldrarnas ambitioner. Det står i stark kontrast till den långa traditionen i Västerås av att se positivt på friskolor. Men det råder en ny tid när Socialdemokraterna har tvingats in i vänsterfållan.

Mikael Damsgaard (M)ordförande grundskolenämnden
Vicki Skure-Eriksson (C)vice ordförande grundskolenämnden
Lars Kallsäby (C)ordförande Proaros
Rodrigo Romo (M)vice ordförande Proaros

torsdag 14 maj 2009

Ingen överdebitering av båtägare


I ett antal debattartiklar och insändare har den vid årsskiftet höjda båtplatsavgiften kritiserats. Vi vill därför ta tillfället i akt att beskriva vad avgiftsnivån baseras på. I Västerås omfattar båtplatsavgiften till och med i år plats vid brygga och vinterförvaring på land. Grundprincipen vid fastställande av nivån på avgifterna är att driften av anläggningarna och kapitalkostnader från investeringar i fritidsbåtsanläggningarna ska bäras av avgifter.

Den relativt kraftiga höjningen av båtplatsavgifterna som skedde från och med årsskiftet måste ses i ljuset av att stadens drift av båtplatser har visat på underskott och att stora investeringar har skett i fritidsbåtsanläggningarna. De största investeringarna är den nya båtupptagningen vid Lövudden och återuppbyggnaden av Å-piren vid Lögarängshamnen.

Enligt bokslutet för 2008 subventionerade skattebetalarna verksamheten med 1,4 mkr. Ansvaret för finansieringen av de stora investeringarna i fritidsbåtsanläggningarna har fördelats genom att skattebetalarna tar ansvar för vissa investeringar, t ex Å-piren och att ansvaret för andra investeringar fördelas mellan MUAB (som exploaterar Öster Mälarstrand) och båtägarkollektivet genom båtplatsavgifter, t ex båtupptagningen vid Lövudden.

Kostnaderna för båtplatser är i hög grad beroende av hur stora investeringar som har gjorts i anläggningarna. Kostnadsnivån mellan olika kommuner kan därför variera kraftigt. Vår grundprincip är att avgifterna ska baseras på en självkostnad för verksamheten.

Från och med kommande vintersäsong arrenderas de kommunala vinterförvaringsplatserna av Västerås förenade båtklubbar AB som kommer att ansvara för driften men också fastställa och ta upp avgifter för vinterförvaringen av båtar. Syftet med förändringen är att säkerställa en rationell drift och att åstadkomma nödvändig samordning av vinterförvaringen samt att ge båtägarna ett ökat inflytande över verksamheten genom bolaget som ägs av Västerås båtklubbar.

I och med de arrendeintäkter staden erhåller skapas ett utrymme för en viss sänkning av avgifterna för båtplatser från och med 2010. Den som inte förvarar sin båt på de kommunala vinterförvaringsplatserna får därmed en sänkt kostnad.

Vi ser positivt på det ansvar som båtklubbarna har varit villiga att ta på sig och vi är öppna för att diskutera ansvaret för driften av även andra fritidsbåtsanläggningar.