Märkliga argument i betygsdebatten

I debatten som rasar om betyg i årskurs 4 framkommer en del märkliga argument från betygsmotståndarna. Jag kan inte hålla mig från att kommentera några av dessa.

Ofta framställs det som om att införa betyg i årskurs 4 vore att genomföra ett nytt betygsssytem. Det vill jag med bestämdhet hävda att det inte är. Det innebär en tidigareläggning av betygsgivningen inom ramen för det nuvarande betygssystemet.

Inom läroplanen för grundskolan finns kursplaner där centralt innehåll och kunskapskrav för respektive ämne är uppdelat stadievis, dvs åk 1-3, 4-6 respektive 7-9. Kunskapskraven för årskurs tre anges som ”godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre”. För årskurs 6 och 9 anges däremot kunskapskrav för de olika betygsnivåerna E, C och A. Det innebär att undervisningen för årskurs 4 redan bedrivs mot de kunskapskrav som anges för årskurs 6, vilket rimligen innebär att elever i årskurs 4 redan idag bedöms utifrån de kunskapskrav som gäller för de olika betygsstegen i årskurs 6.

Idag finns dessutom ett krav på att skolan ska utfärda skriftliga omdömen till elever i de årskurser där betyg inte ges. Där ska skolan enligt skollagen ”ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven”. Sammantaget innebär införande av betyg i årskurs 4 inte någon dramatisk förändring, utan är snarare en logisk följd av läroplanens och kursplanernas utformning.

Vidare framställs det ofta som om betyg i årskurs 4 skulle öka arbetsbelastningen för lärarna. Jag har svårt att förstå det argumentet eftersom kravet på att upprätta en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen samtidigt skulle försvinna. Snarare är det så att dagens ordning bör vara mer krävande.

Slutligen kommer vi till diskussionen om vilket forskningsstöd som finns för tidigare betyg. Här tror jag att båda sidorna är lika goda kålsupare av det enkla skälet att det är tämligen svårt att slå fast effekterna av att ge betyg tidigare. Företrädare för kungliga vetenskapsakademin gick nyligen ut i en debattartikel i DN och hävdade att forskningsstödet för tidigare betyg var svagt.

Det är då viktigt att komma ihåg att den naturvetenskapliga forskningen skiljer sig från den samhällsvetenskapliga. Inom naturvetenskapen är idealet att kunna göra experiment som också ska kunna återupprepas. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen är detta i praktiken väldigt svårt då studieobjekten är under ständigt förändring och dessutom påverkas av ett stort antal omgivande faktorer. Det innebär att om man utgår från den kungliga vetenskapsakademins måttstock är det nog få saker inom skolan som har vetenskapligt stöd. Även om man utgår från en samhällsvetenskaplig måttstock är det tämligen svårt att rensa effekterna av betyg från effekterna av en rad andra faktorer som har betydelse för skolans resultat.