Ta fram en handlingsplan för att skapa F-6 skolor

Vid dagens sammanträde med barn- och ungdomsnämnden lade jag tillsammans med Västeråsalliansen ett nämndinitiativ om att en handlingsplan behöver tas fram för att kunna återförda årskurs 6 till låg- och mellanstadieskolorna:


Ta fram en handlingsplan för att skapa F-6 skolor

I juni 2012 gav kommunfullmäktige barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att satsa på F-6 skolor istället för F-5. Men än har inga steg tagits i den riktningen. Inför nästa läsår planeras istället förändringar genomföras som står i strid med kommunfullmäktiges beslut då årskurs 6 vid Hökåsenskolan flyttas till Tillbergaskolan. Det är nu dags att barn- och ungdomsnämnden upprättar en handlingsplan för att kunna fullfölja kommunfullmäktiges beslut om F-6 skolor.

Förutom det självklara i att följa kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut vill vi peka på två viktiga skäl till varför årskurs 6 bör höra hemma på låg- och mellanstadieskolor. För det första innebär det en större trygghet då fler elever får möjlighet att gå kvar ytterligare ett år i en skola nära hemmet. För det andra innebär det också en anpassning till nya läroplaner och betygssystem, där stadieindelningen 1-3, 4-6 och 7-9 är tydlig.

Vi är väl medvetna om att en flytt av årskurs 6 till låg- och mellanstadieskolor inte sker över hela staden från ett år till ett annat. Men det är viktigt att det tas fram tydliga handlingsplaner innefattande tidsplaner för hur förändringen kan gå till.

Västeråsalliansen föreslår att barn- och ungdomsnämnden beslutar:

Att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan, innefattande en tidsplan, för hur årskurs 6 kan återföras till låg- och mellanstadieskolorna.

Spänstigt rundabordssamtal om skolans utmaningar och möjligheter

I går genomfördes ett rundabordssamtal i Västerås stadshus om skolans utmaningar och möjligheter där jag hade bjudit in 9 deltagare i form av rektorer och fackliga företrädare. Deltagarna representerade en stor bredd av erfarenheter från grundskolan vad gäller skolor med elever med olika åldersgrupper och social sammansättning, små respektive stora skolor och kommunala respektive fristående skolor. Dessutom var skolor i tre kommuner (Västerås, Sala och Surahammar) representerade. Från moderaterna deltog utöver undertecknad även Maria Thunberg som är skolpolitiker i Sala samt Hannes Kataja.

Samtalet kretsade kring fyra frågor:

• Hur kan vi ge elever ett bättre tidigt stöd?
• Hur kan vi utveckla mottagandet av nyanlända elever?
• Hur kan vi på bästa sätt dra nytta av karriärtjänster?
• Erfarenheter av nyligen genomförda nationella skolreformer?

Det var spännande att få ta del av olika erfarenheter och uppfattningar kring dessa frågor. Det utvecklade sig till ett spänstigt samtal där det i vissa fall rådde det en samstämmig uppfattning medan det i andra fall utbröt intensiva diskussioner. Samtalet gav oss därigenom viktig input som vi kommer ta med oss i vårt arbete med att utveckla den lokala skolpolitiken men också viktiga frågor och synpunkter att vidarebefordra till våra företrädare på nationell nivå.

Statens ansvar kan stärkas utan att skolan behöver förstatligas

Effekterna av kommunaliseringen av skolan och förslag om återförstatligande av skolan har varit ett evigt trätoämne i skoldebatten under lång tid. Idag presenterade regeringens särskilda utredare Leif Lewin sin utvärdering av skolans kommunalisering. Lewin, som också skrev på DN debatt idag, menar att kommunaliseringen var misslyckad . Men en misslyckad kommunalisering innebär inte att det är rätt idag att återförstatliga. Lewin pekar på ett antal förklaringar till kommunaliseringens misslyckande:

• ·       Lärarnas möttes med misstro. Många lärare kände sin professionella autonomi hotad, bland annat genom en hårdare reglerad arbetstid. Lärarna har haft en dålig löneutveckling och förlorat i status jämfört med andra grupper. 
• ·         Decentralieringen kom att bli mer långtgående än först vad som först var avsett genom att ett antal statliga styrmedel avskaffades och kommunerna var oförberedda inför sitt nya uppdrag.
• ·         Kommunaliseringen var inte bara ett skifte i huvudmannaskap utan innebar samtidigt regelstyrningen av skolan ersattes av mål och resultatstyrning. Den nya styrningen var luddig och svår för lärare och rektorer att tillämpa och svår för kommuner och staten att följa upp.
• ·         Lärarna var dessutom oförberedda och fick inte adekvat fortbildning i samband med reformerna.

De slutsatser jag drar av utredningen är att kommunaliseringen av skolan var en illa förberedd reform som drevs igenom med minsta möjliga stöd i riksdagen och dessutom under kraftigt motstånd en stor del av landets lärare. Det innebär att kommunaliseringen har åsamkat svensk skola skada.

Samtidigt är det inte möjligt att vrida klockan tillbaka. Frågan om hur ansvaret för den svenska skolan ska fördelas mellan kommuner och staten måste utgå från den situation där vi befinner oss idag. Det vi kan se är att staten har blivit betydligt mer aktiv i form av riktade fortbildningssatsningar, legitimationskrav för lärare, nya och tydligare kunskapskrav etc. Dessutom har nog kommunerna i allmänhet mognat i sitt ansvar för skolan.

För att svara på den tillsynes enkla frågan om det är lämpligt att återförstatliga skolan måste jag först konstatera att ansvaret för skolan både före och efter kommunaliseringen har varit delat mellan staten och kommunerna – men med lite olika gränssnitt över tid. Jag menar därför att den som förespråkar ett återförstatligande av skolan behöver beskriva vad som ska förstatligas:

• ·         Ska de kommunala skolorna förstatligas helt och hållet innebärande att staten blir arbetsgivare för all personal och även ansvar för skollokaler – eller ska staten bara bli arbetsgivare och kommunerna fortsätter att ansvara för skollokaler?
• ·         Ska staten bara ta över finansieringen av skolan och fortsätta låta kommunerna ansvara för driften - vilka kostnadsslag ska staten då finansiera?

Frågan om kommunal eller statlig skola är således ingen digital fråga. Personligen tror att det i dagsläget vore oklokt att sätta igång en stor organisationsreform som ett övertagande av organisatoriska ansvaret av skolan vore. Sveriges skolor behöver arbetsro och arbeta med de skolreformer som nu håller på och implementeras snarare än att drabbas av ett organisatoriskt kaos till följd av en idé om att statlig verksamhet alltid fungerar väl.

Samtidigt är det tydligt att statens ansvar för skolan behöver stärkas ytterligare. Vägledande för vad man då bör fokusera på återfinns i avslutningen på Lewins artikel i dagens DN Debatt: ”Statens uppgift är att varligt understödja lärarnas professionella utveckling genom kvalificerad lärarutbildning, fortbildning, ämnesfördjupning och tydliga kunskapsmål.” Många av de åtgärder som regeringen har beslutat om handlar just om dessa frågor. Men mer behöver göras.

Fler utredningar är inte svaret på vikariebristen

Det är en fråga som kommer upp vid i stort sett alla mina besök vid kommunala förskolor och skolor i Västerås – vikariebristen. Det är ett bekymmer som har funnits under en längre tid. Vi moderater har därför vid flera tillfällen lyft frågan, bland annat genom en motion från Elisabeth Unell som behandlades på gårdagens möte med kommunfullmäktige.

Vikariebristen får allvarliga konsekvenser. Under senare tid har vi sett flera exempel på hur förskollärare lämnas ensam med stora barngrupper och att personal drar sig för att vara hemma när de faktiskt är sjuka. Det ökar också en redan hög arbetsbelastning på våra skolor och förskolor.

Konsekvenserna av vikariebristen har också ökat sedan de rödgröna tog över styret i stadshuset 2010. 2011 genomfördes nämligen den så kallade bemanningsoptimeringen, av somliga benämnt som ”bemanningsminimeringen”, vilket innebar att grundbemanningen på flertalet enheter sänktes. Det gör att enheterna idag är än mer utsatta när bemanningstjänst inte får fram vikarier.

I motionen som behandlades igår föreslås att bemanningstjänst avskaffas och att grundbemanningen höjs. Vår uppfattning är att bemanningstjänst, som ansvarar för vikarieförsörjningen, har gjort sitt. Det som krävs är en ökad grundbemanning på enheterna för att varje förskola eller skola internt ska klara mer av vikariebehovet. Därutöver behövs andra lösningar för att klara behovet av korttidsvikarier. Det kan till exempel handla om utökade möjligheter för skolorna att timanställa pensionerade lärare eller lärarstudenter.

Socialdemokraterna med deras rödgröna kamrater valde dock att avslå motionen med hänvisning av att det pågår en översyn av bemanningstjänst. Trots att vikariebristen sedan länge är ett välkänt problem väljer socialdemokraterna att utreda istället för att ta tag i de problem som finns. Svaret på vikariebristen ligger i höjd grundbemanning och ökade möjligheter för skolorna att timanställa - inte i fler utredningar.

I dag startade kampanjen Mer kunskap i skolan.

I dag startade Moderaternas nationella skolkampanj ”Mer kunskap i skolan”. I tre veckor kommer moderater runt om i landet besöka förskolor och skolor för att träffa rektorer, lärare och personal. Syftet är lyssna in vad människorna som arbetar inom skolväsendet tycker om skolan idag, hur de ser på utmaningarna framöver och vad de tycker om alliansens reformer inom skolan. Samtidigt vill vi berätta om Moderaternas idéer för en bättre skola. Vi tror på en återupprättad kunskapslinje som sammanfattas genom tre rubriker:

1. Varje elev ska bli sedd. Nya moderaterna vill att det som kallas för särskilt stöd ska komma tidigt och att fler elever ska få hjälp av speciallärare redan på lågstadiet.

2. Mer tid mellan lärare och elev. Vi föreslår att svenska elever ska få mer matematik- och svenskundervisning.

3. Skickliga lärare. Vi vill stärka läraryrkets status.

Jag reser kontinuerligt runt i Västerås och besöker skolor och så kommer jag även göra under denna skolkampanj. Under våren kommer jag även besöka skolor i flera av länets övriga kommuner. Hör gärna av dig till mig och du har någon fråga kring den lokala moderata skolpolitiken i Västerås. Mer information om kampanjen hittar du på www.merkunskap.nu.

Skolverket tar bort rådet om 15 barn per barngrupp i förskolan

I går släppte Skolverket nya råd för förskolan och den stora nyheten var att rådet om att barngrupper inte ska vara större än 15 barn är borttaget. Istället ska fokus vara vad som är bäst för varje enskild barngrupp.

 

Det finns flera aspekter i detta som är viktiga att resonera kring. En aspekt är om det är rimligt att ha rekommendationer i absoluta tal utan att  ställa det i relation till barnens ålder eller pedagogiska förhållanden i övrigt. Men samtidigt kan man fråga sig vilka signaler skolverket skickar när de väljer att ta bort rekommendationen?

 

Viktigt att påpeka är att storleken inte är det enda som avgör om det är en god pedagogisk miljö. Hur stor personalstyrkan är, vilka lokaler verksamheten befinner sig i är också centrala parametrar. Att rådet om 15 barn per grupp tas bort ska dock inte och får inte ses som en ursäkt för kommuner att obehindrat ta in fler barn per barngrupp utan att titta på vilka konsekvenser det får. Det är nämligen helt klart att barngruppernas storlek har betydelse för barnens utveckling. 

 

Det är upp till varje kommun att säkerställa att verksamheten utgår från barnets bästa. Där har vi som politiker ett ansvar. 

I Västerås har vi dessvärre sett att barngrupperna åter blir större. Det är en oroväckande tendens som inte får fortsätta.

 

 

God hushållning att vårda och underhålla det man har

Här följer mitt inlägg från gårdagens kommunfullmäktige om vikten att orka satsa på underhåll av befintliga anläggningar - inte bara att bygga nytt.

   Ordförande, fullmäktige och åhörare 

 Att vårda och underhålla det man har brukar vara ett uttryck för god hushållning – oavsett om vi pratar om en familj eller som i detta fall Västerås stad.

 Med goda politiska ambitioner görs år efter år satsningar på nya anläggningar för att möta olika behov och önskemål. Samtidigt växer stadens underhållsskuld sig allt större i befintliga parker, vägar, lekplatser och byggnader.För många politiker är det helt enkelt roligare att bjuda in till en presskonferens om en ny betongpark än att underhålla redan befintliga lekplatser, parker och vägar. 

 De avsatta budgeterade medlen för underhåll i styrelser och nämnder räcker inte riktigt till. Då är det viktigt att vi, när vi enstaka år får större utrymme i budgeten, kan utnyttja tillfälliga intäkter till att åtgärda gamla försyndelser i form av eftersatt underhåll. 

Det har vi gjort förr. 

 Under förra mandatperioden valde Västeråsalliansen, då tillsammans med Miljöpartiet att göra underhållssatsningar, när vi fick tillfälliga statsbidrag. Det handlade då om extra underhåll på verksamhetslokaler, byggnadsunderhåll och förbättrad tillgänglighet på Vallby friluftsmuseum och vägunderhåll. 

 Under 2014 väntas staden få återbetalningar av AFA-medel. Det är denna typ av engångsintäkter som särskilt väl lämpar sig för extra underhållssatsningar. Fastighetsnämnden och Tekniska nämnden har tagit fram förslag på underhållsinsatser för 40 mkr som är möjliga att genomföra 2014. Det är förslag som åtgärdar bristande underhåll på lekplatser, lokaler och gator – och som dessutom över tid innebär minskade driftskostnader och minskad miljöbelastning. 

 Detta säger de socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet nej till! 

Västeråsalliansen föreslår därför att tekniska nämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att åtgärda bristande underhåll i lekplatser, parker, vägar och lokaler. Förutsatt att staden får minst 24 mkr i AFA medel innebär det en underhållssatsning på 40 mkr. Det gör skillnad. 

 Jag yrkar bifall till förslagen i Västeråsalliansens reservation från KS.